Yazmine Nour-Sherifay
Kurskod: 11087B
Hur barn kan förberedas inför läs- och skrivinlärning under förskoleåren t.o.m förskoleklass
Individuell examinationsuppgift under moment 1 i grundkurs i läs- och skrivpedagogik,
10 poäng
Lärarhögskolan
HT-07
Inledning
Enligt myndigheten för skolutvecklingen (2004) har upptill fem procent av 20-25 åringarna i Sverige grava läs- och skrivsvårigheter.
Gruppen är överrepresenterad av pojkar, särskilt de med invandrarbakgrund.
Detta resulterar i uppenbara problem för de berörande. Eftersom det genomsyrar hela deras vardag och deras ställning på arbetsmarknaden försvagas, dem toppar arbetslöshetsstatistiken.
Barn som inte erövrar läs- och skriv kunskaperna i ett tidigt s 19119i87t kede möter stora problem. För de med annan etnisk bakgrund innebär det även att de får det svårare att träda in i samhällets ramar. Detta kan de ge de drabbade en negativ självbild vilket gör att de stämplar sig själva som odugliga. Bjar & Liberg (2003)
Genom att besitta kunskap om barns språkutveckling underlättar det arbetet med de eventuella svårigheterna som vissa barn kan ha gällande deras inlärning.
2. Litteratur och föreläsningar
2:1 Barns språkutveckling
Ett flertal författare och forskare (Bjar & Liberg, 2003; Mats Myrberg, 2004, Svensson, 2005) framhåller att de flesta barns normala språkutveckling följer en liknande process, där ett flertal olika faktorer samverkar.
I Mats Myrbergs artikel Läs- och skrivkompetens är A och O (2004) hänvisar han till forskning där det sociala samspelet, det vill säga arvs- och miljöfaktorerna som ledande roller i språkutvecklingen.
Barns språkutveckling sker redan i magen då barnet hör och vänjer sig vid moderns och faderns röst. Vid spädbarnsåldern är det barnets hörsel som är i fokus, då kan barnet höra språkliga skillnader.
Därefter kommer det begärande stadiet, där barnet skriker, gråter när det vill ha något ex. mat eller närhet.
Vanligtvis vid ett- två års ålder, har barnet under en långsam period lärt in ett ordförråd upptill 50 stycken ord. Nästa steg i språkutvecklingen genomgår barnet en ordförrådsspurt där denne samlar på sig till stor del substantiv, verb och till sist funktionsord. Detta kan även ta vid så sent som i tre års ålder. Bjar & Liberg (2003)
Under de första levnadsåren är det oerhört viktigt att det sker interaktion och språkliga upprepningar med barnet då det har stor betydelse för fortsatt inlärningsförutsättningar.
Eldbro. C (2004) uppmärksammar vikten att se till barnets talade språk. Att det är genom barnets talspråkliga färdigheter som kan förutsäga en god läsutveckling.
Eftersom detta sker stegvis redan i ett tidigt stadium underlättar det att se barn som inte följer detta utvecklingsmönster. De barn som inte följer denna kurva och har språkliga svårigheter kan ha en språkstörning.
I boken Barn utvecklar sitt språk skriver Bjar & Liberg (2004) om språkstörningar som innebär ex. att språkutvecklingen sker långsamt. Det kan även innebära att språket kommit igång sent. Dessa språkstörningar kan bero på ett handikapp, ex. hörselskador eller damp/adhd. Men det finns även barn som kan ha språkstörningar utan att man hittat en särskild orsak till den sena utvecklingen. Pojkar har enligt studier diagnostiserats att tillhöra denna grupp i högre grad än flickor.
Elisabeth Frykhammar (071108) tog under sin föreläsning upp ett flertal kännetecken på språkstörningar vilka även tas upp av Bjar & Liberg (2004).
Det finns olika typer av språkstörningar, olika nivåer och olika sammansättningar där störningen existerar.
Fonologi
Lexikon
Grammatik
Pragmatik
Enligt ......pratar man on Pragmatiska språkstörningar och språkstörningar. Kännetecken...:
De pragmatiska språkstörningarna har ett flertal kännetecken, nedan kommer ett par ex:
Minst grava språkstörningen är när enbart fonologin är drabbad.
2:2 Fonologisk och språklig medvetenhet
I Språkglädje(1995) beskrivs vikten av fonologisk medvetenhet, som är en viktig förutsättning för barns inlärning. Fonologisk medveten innebär att barnet har förstått språkljuden. Barnet har erövrat förståelsen för hur ex. ett ord ska låta, men kan ha svårigheter att uttala ljudet själv korrekt. Att vara fonologisk medveten är kritisk för läsinlärningen. Då man behöver den förståelsen för att förstå bokstävernas ljud och sammansättning.
Språklig medvetenhet innebär att barnet nu självständigt tänker på språket och kan skilja språkets form från betydelsen. För att uppnå denna medvetenhet behövs en kognitiv förmåga.
För att kunna rimma behövs en språklig medvetenhet.
Fonologisk och språklig medvetenhet är viktigt för barnen att erhålla. Då de är viktiga faktorer för den fortsatta utvecklingen för läs- och skrivinlärningen.
2.3 Språk och skriftstimulerande arbetssätt
Frykhammar tog under föreläsningen upp leken som en rik källa att utveckla ett språk, men också att barnen lär av andra barn. Att skapa situationer där barnen får möjlighet att lära av varandra då de utgår från deras perspektiv och intressen.
Doverborg & Pramling (1985) framhåller att miljön barnet befinner sig i är viktig för dennes utveckling. Barnen har behov att få tankemässiga utmaningar, här kan den vuxne stimulera utvecklingen genom att skapa dessa utmaningar.
Lek av olika slag framhålls av flera författare som språk och skriftstimulerande arbetssätt.
Språklekar ex. rim och ramsor.
2:4 Exempel på hur barnlitteraturen kan användas som språkstimulering i olika åldrar
En gemensam nämnare för de flesta författarna och dess forskning är litteraturens betydelse.
Svensson (1995) konstaterar att det är det genom böcker barnen får mest näring att utveckla sitt språk. Detta får stöd då Myrberg under sin föreläsning (071101) presenterade statistik som visade att genom läsning under skolåren kom barnen i kontakt med ca 45000 ord.
Genom litteratur kommer barnen i kontakt med olika språkliga uttryckssätt denne inte är van vid. På så vis berikas barnens ordförråd och de får en större förståelse för skriftspråket.
Intonationen dvs. tonläget i berättarrösten är en viktig faktor för att skapa, hålla var barnens koncentration, motivation och intresse.
Myrberg tog under sin föreläsning (071101) upp att barnen behöver metatexten (bakgrunden) för att förstå. Att den vuxne ofta läser en bok från början till slut utan att ta hänsyn till barnets förförståelse. Genom högläsning kan diskussion föras före exempelvis om vad barnen tror ska hända. Den vuxne kan peka på bilder och förklara svåra ord under läsningen och efter läsningen, låta barnet sammanfatta och diskutera det lästa.
I boken Läsa högt för barn (2006) skriver Dominkovic, Eriksson, Fellenius om samspelet mellan den vägledande vuxne och barnet upp. Högläsning av den vuxne tillför barnet närhet, tid och ger utlopp för diskussion. Detta i sin tur ger barnet positiva inlärningsförutsättningar och motivation.
3. Diskussion
Under min vfu-period har jag kommit i kontakt med elever, särskilt en vars språkutveckling inte är fullt utvecklat i jämförelse med andra barn i liknande ålder.
Jag kan inte göra den bedömningen att han har en språkstörning, men han har svårt att uttrycka sig korrekt och har svårigheter att återberätta, det gör att missförstånd uppkommer och tyvärr oftast till hans nackdel.
Detta fick mig att minnas min lillebror som barn, med sina språkliga svårigheter och stamning. Han fick oftast skulden när barnen var oense även när han var oskyldig. De andra barnen kunde redogöra händelsen vinklad till sin fördel, vilket då fick den ansvarige vuxne att tro på denne, vilket i sin tur skapade ett mönster. Barnen visste att de kunde agera fel i lillebrors närvaro och att han skulle få skulden. Han i sin tur kände sig stämplad, till följd av detta blev han mer aggressiv, eftersom han visste att han ändå skulle få skulden i det slutliga.
Referenslista
Bjar, L. & Liberg, C. (2003). Barns utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Dominkovic, K & Eriksson, Y. & Fellenius, K. (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, E & Pramling, I (2000). Att förstå barns tankar Stockholm: Liber .
Eldbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm : Liber
Hallberg K. (1996) "Pedagogik som poetik. Den moderna småbarnslitteraturens berättande" i Konsten att berätta för barn. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning.
Myndigheten för skolutveckling (2004). Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt
baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Red. C.-U. Frykholm
Myrberg, M. (2004) Läs-och skrivkompetens är A och O. Locus 4/04
Svensson, A-K. (2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur
Barns språkutveckling är en process som påverkas av ett flertal faktorer. Bland annat är det sociokulturella, miljön och barnets mognad av vikt.
"Matteuseffekt" i utvecklingen av läsförmåga - de som har ett dåligt utgångsläge får också den sämsta utvecklingen, medan de som har det bästa utgångsläget drar ifrån ytterligare i sin utveckling."[1]
|
