Aminosyror (fria och peptidbundna)
Bakgrund
Muskler består till ca 20 % av protein. Proteinet får vi i oss genom maten och
består av aminosyror som sitter ihop med peptidbindningar. Protein, aminosyror
och peptider är egentligen olika namn på samma sak. Man brukar definiera dem på
följande sätt: 17217m1223r
. 1 aminosyra = fri aminosyra
. 2-100 aminosyror som sitter ihop = peptid
. Mer än 100 aminosyror som sitter ihop = protein
Dessa gränser är godtyckliga och vissa forskare skulle kalla en peptid på 20 aminosyror för ett protein. Aminosyrorna sitter hopkopplade med varandra ungefär som vagnarna i ett tåg. Det finns 20 olika aminosyror i protein och de kopplas ihop i olika kombinationer. En del av aminosyrorna är essentiella dvs människan kan inte tillverka dem själv och de måste tillföras i tillräckliga mängder i maten. Beroende på den inbördes sammansättningen av aminosyrorna i proteinet har det en viss kvalitet.
Fria aminosyror - nyckeln
till muskler?
När du äter ett protein bryts det ned till peptider av olika storlek, och till
fria aminosyror. Både korta peptider och fria aminosyror tas upp i tunntarmen,
och går ut i blodet, men det är bara de fria aminosyrorna som kan användas av
kroppen till att bygga protein (t ex muskler). Med detta i åtanke började man på
kemisk väg att bryta ned olika protein till fria aminosyror för att ge ett
färdigspjälkat protein där arbetet så att säga redan var gjort. Dessa fria
aminosyror såldes till idrottsmän redan på 70-talet, men man kom så småningom
på att det fanns vissa nackdelar med att servera aminosyror i fri form:
1.
Upptaget av fria aminosyror är mycket sämre än av peptidbundna eller av
protein.
2. Vissa aminosyror är mycket reaktiva t ex cystein. Dessa förstörs i den sura
magsäcks-miljön och vissa mindre trevliga substanser kan bildas istället.
3. De är extremt dyra. Att inta delar av sitt proteinbehov som fria aminosyror
kräver en tjock plånbok.
Det som såg lovande ut i teorin höll alltså inte i verkligheten och de fria aminosyrorna försvann mer eller mindre från marknaden under många år. Nu har vissa tillverkare återigen tagit upp den gamla storsäljaren. Ibland ser man produkter som innehåller en blandning av peptidbundna och fria aminosyror. Det är i sin ordning eftersom antagligen 90 % eller mer av innehållet är i peptidbunden form av ekonomiska skäl. Det är effektivare att äta ett redigt proteinpulver än fria aminosyror. Dessutom är det garanterat billigare.
Peptidbundna aminosyror
Om inte de fria aminosyrorna höll vad de lovade, vad kan man få ut av de
peptidbundna? De peptidbundna aminosyrorna är ett betydligt bättre alternativ.
Man ska dock ha klart för sig att begreppet peptid kan vara kedjor med ett
stort antal aminosyror vilket enligt vissa borde klassas som ett protein
istället. De bästa peptidtillskotten innehåller peptider med 2-10 aminosyror
eftersom det finns speciella upptagningsmekanismer för dessa (1). Det spelar
ingen roll om du väljer flytande aminosyror eller de som är i tablett- eller
pulverform.
Aminosyratillskott vs proteintillskott
Man får i sig aminosyror i både proteinpulver och aminosyratabletter. Det är
egentligen ingen märkbar skillnad i effekt. De peptidbundna aminosyrorna har
ett i det närmaste 100 %-igt upptag och äggprotein har en digererbarhet (andel
protein som bryts ned) på 97 ( 3 % (d.v.s. i bästa fall 100 % och i värsta fall
94 %) och mjölkproteinet ligger på 95 ( 3 % (2). Det är ingen nackdel att inta
peptidbundna aminosyror jämfört med ett kvalitetsprotein, men prisskillnaden
gör att det knappast är ekonomiskt.
Ett bra sätt att själv ta reda på hur välspjälkade dina aminosyratabletter är är att tugga och smaka på dom. Ju värre det smakar desto mer fria aminosyror innehåller preparatet.
Slutsats
Att inta aminosyror i enbart fri form är inte att rekommendera, men de
peptidbundna aminosyrorna är ofta ett bra sätt att bidraga till det dagliga
proteinbehovet utan att ge varken fett, salt eller några andra "icke
önskvärda" ämnen. Det är i vissa fall praktiskt med aminosyror i
tablettform, men det är kostsamt och gör inte jobbet mycket bättre än ett
protein av hög kvalitet (t ex vassle).
Betyg: 
|
